Ibland är det lustigt. Känslan av att vilja sitta och skriva och skriva är enorm men samtidigt vet man inte riktigt vad detta skrivande ska handla om.

Att inte veta är oftast den värsta känslan man kan ha - att leva i ovisshet osv. Och så är det verkligen.

Huruvida jag snart kommer komma till klarhet med det ena och det andra kan endast framtiden utvisa - men en sak är glasklar redan nu: jag. vill. skriva.

Musik, skönlitteratur, dikter, texter, allt!

Mina fingrar kliar av ett ouppfyllt behov att sätta ord på pränt, få ur mig sådant som jag går och bär inom mig.

Vi får väl se när det blir, men jag vill verkligen att det ska bli snart. Finns så mycket jag vill få sagt, så många ord som bara väntar på att få landa på ett papper eller bli inknappade på ett tangentbord.

Jonas, signing off - for now...